Avslutningen

I onsdags var vi ute på fler exkursioner. Den första gick till Innopolis, en nybyggd stad som har som målsättning att bli ett av Rysslands ledande centrum för teknisk utveckling och utbildning. Där var vi först ute och lekte diverse lekar vid olika stationer, och sedan fick vi ta del av två intressanta föreläsningar: en om maskininlärning och en om själva Innopolis (framförd av stadens borgmästare). Därefter åkte vi till Sviyazhsk, som är någon sorts kuststad med fokus på Tatarstansk kultur. Även här lektes olika lekar. Dagen var i stort sett rolig, även om den tidigare känslan av att underhållningen var designad för något yngre personer kvarstod.

I Innopolis University. Snyggt och modernt.

Sverige dominerade foosballspelandet.

I Sviyazhsk.

Utmaning till läsaren: Kan du gissa vilken pepparkaka som är glaserad av vilken lagmedlem?

Möjligen var det lite väl varmt och soligt, vilket sammanfattas bra i det här bildkollaget.

På torsdag morgon gick vi på ytterligare en exkursion, den här gången till ett planetarium. Det var en riktigt trevlig utflykt som var ett välkommet uppehåll från de energikrävande interaktiva aktiviteterna från dagarna innan. De bekväma stolarna och den behagliga projicerade natthimlen gjorde att man själv kunde avgöra hur man ville fördela sin tid mellan att fördjupa sina astronomikunskaper och att sova.

I planetariet, där det var högst förbjudet att ta bilder.

Därefter åkte vi till Avslutningsceremonin, som i sedvanlig rysk stil var riktigt storslagen. Vi fick se många fler lasershower, danser och sångnummer. Därefter fick vi ta emot våra medaljer och se ännu mer underhållning. Efter avslutningsceremonin åkte vi till Riviera Hotel för att äta en avslutningsmiddag ackompanjerad med mer sång och dans, som i sin tur avslutades med en fyrverkerishow. Ryssland var inte rädda för att ta ut svängarna vad gällde underhållningen!

Jag (Fredrik) med brons.

David med silver.

Joakim, också med silver.

Lagbild med autentiskt IOI-konfetti.
Från vänster: Simon Lindholm(ledare), Fredrik Hernqvist(brons), Karl Lundstig, David Wärn(silver), Joakim Blikstad(silver), Fredrik Niemelä(ITC).

På middagen efter avslutningsceremonin.

Under fredagen satt vi mest och spelade brädspel medan vi väntade på våra plan hem. Istället för att äta frukost i den vanliga matsalen för tävlingsdeltagare beslöt vi oss för att försöka ta oss in i den finare matsalen avsedd för diverse viktiga organisatörer och kommittémedlemmar. Med hjälp av Fredrik från International Technical Committe lyckades vi med detta upptåg och fann att maten där var betydligt godare än i den ordinarie matsalen (även om den var fullt ätbar där också). Sedan packade vi våra väskor och tog farväl av Kazan.

Så här packar man en T-shirt på effektivaste sätt. Återstår att se om den också går att packa ur.

Nu är resan alltså över. I skrivande stund sitter Joakim, Karl och jag på Helsingfors flygplats och väntar på flyget hem till Stockholm. Simon och David är kvar i Ryssland för att snart åka vidare till ett programmeringsläger i Petrozavodsk. Allt som allt var det ett mycket lyckat IOI, och tack för att ni följt bloggen!

Tävlingen över

I lördags hade vi en practice session i tävlingssalen för att se till att alla system fungerade som väntat.  Sedan såg vi invigningsceremonin. Den inleddes av en lasershow, som följdes av rysk folkdans, ryska sångare och flaggorna för alla de länder som deltog. Därefter kom en samling viktiga människor (bland annat Rysslands utbildningsminister och Tatarstans premiärminister) upp på scenen och tillkännagav att IOI 2016 hade inletts.

En gammal fin svensk tradition vad gäller vetenskapstävlingar är att försöka ta med sig godis in på tävlingen. Det brukar gå bra, men vissa år kräver mer lobbyarbete från ledarnas sida än andra. Detta år lyckades vi till slut få tillstånd att ta med godiset in i tävlingssalen genom att definiera godiset som maskotar. Därmed fick vi lämna godiset i tävlingssalen under practice session. Detta var tur, då det på GA(General Assembly)-mötet senare under dagen officiellt beslutades om att förbjuda medhavd mat i tävlingssalen.

På söndagen gick första tävlingsdagen av staplen, mer om det senare. Efter tävlingen gick vi tillbaka till boendet och spelade pingis, analyserade problemen, och spelade ännu mer brädspel.

Tävlingssalen precis innan tävling.

Med några andra lag.

På måndagen åkte vi på en exkursion i Kazan. Först åkte vi på en tur med buss för att se några olika platser i Kazan. Tyvärr förstod vi inte så mycket av vad som sades om platserna vi besökte på grund av guidens ganska tveksamma engelska. Därefter tillbringade vi någon timme på ett ställe där man kunde åka fyrsitsig cykelbil. Efter det avvek vi från resten av IOI-gruppen för att äta lunch på egen hand. När vi sedan kommit tillbaka till universitetet anordnades det någon sorts Rysk festival, där man kunde delta i aktiviteter såsom säckhoppning och ägglöpning.

Cykelbil.

Lunch på restaurangen efter cyklandet. Även enligt allmän konsensus resans näst bästa måltid!

Tyvärr vann Joakim detta race. Jag vill dock försäkra er läsare om att detta var enskild anomalitet och inte en del av generell trend.

På söndagen gick den andra och sista tävlingen av stapeln. Scoreboard finns här. Här är några av lagledare Simons kommentarer om tävlingen.

Efter den första dagen låg de svenska tävlandena relativt bra till. Joakim låg på 165 poäng, David på 142, Fredrik på 111 och Karl på 80. Gränserna för guld/silver/brons var aningen högre än Jockes/Davids/Fredriks poäng, respektive, men uppgifterna var svåra, och många hade väldigt liknande poänger. Mycket kunde med andra ord hända under dag 2.

Därefter kom den andra tävlingsdagen, med spänning in i det sista. Uppgifterna var enklare att ta poäng på (frånsett de sista 40 poängen på sista uppgiften, som bara en deltagare lyckades ta under tävlingen). Joakim lyckades lösa de två första uppgifterna fullständigt och tog 25 poäng på den sista, vilket ... tyvärr inte räckte för guldplats. Han hade rätt idé för 35 poäng till på sista, vilket hade gett ett guld, men hade inte tränat på algoritmen som krävdes sedan innan och misslyckades med implementationen. David lyckades efter en långsam start rycka upp sig och ta ett silver, och Fredrik tog ett stabilt brons. Även han var nära att gå upp en medaljplats - han hade rätt idé på den andra uppgiften, men lyckades inte bli klar med den inom tävlingstid. Karl placerade sig strax under bronsplats - han hade tog rejält med delpoäng, men hade behövt lösa någon av uppgifterna fullständigt för att få medalj. 

Vi gratulerar deltagarna till starka prestationer och en väl genomförd tävling.

Gud förbarma sig över den stackars tävlingsprogrammerare som står i Joakims väg.

Sedan åkte vi på en till exkursion, den här gången till en "Dinosaur park". Tyvärr var inte parken riktigt så intressant som namnet skulle kunna få att tro; vi var nog minst ett decennium äldre än den tänka målgruppen och de stora plastdinosaurierna som fyllde parken såg ut att vara hafsigt utplacerade utan någon konkret plan. På den guidade visning vi fick i parken fick vi ta del av intressant information om dinosaurierna, såsom "Denna dinosaurie trodde man länge endast åt fisk. Sedan visade det sig att den även åt annat än fisk."

I morgon är det mer exkursioner, och i övermorgon avslutningsceremoni.

Första dagarna i Kazan

På torsdag morgon gick vi och det Nya Zeeländska laget på en guidad tur i Kazan. Vi besökte Kazan Kremlin, som innehöll en samling fina byggnader. Bland annat besökte vi en moské och en ortodox kyrka.

Mina (Fredriks) shorts var för korta för att anses anständiga, så jag fick ha på mig en sådan här sak i moskén.

Med det Nya Zeeländska laget.

I den ortodoxa kyrkan.

Enligt legenden byggdes tornet på bara 7 dagar - kanske lite för snabbt, med tanke på hur mycket det lutar.

Därefter gick vi till en restaurang där vi ställdes in för en utmaning som ofta förekommer i främmande länder, nämligen att försöka beställa mat från en servitris som inte över huvud taget förstår vad man säger. Vi lyckades - nästan. Maten blev rätt, men vår beställning på fem vatten förvandlades på något sätt till fem Coca Cola.

På dagens första restaurangbesök.

En avgörande faktor i vårt val av hotell var givetvis tillgången till en pool, så den utnyttjade vi flitigt under eftermiddagen. Sedan gick vi ut för att äta igen, då på en finare restaurang. Efter lite huvudräkning kom vi fram till att den endast var ungefär 30% dyrare än Burger King-måltiden i Helsingfors. Dessutom blev alla beställningar rätt, vilket gjorde detta till resans hittills klart bästa restaurangbesök.

En vinnande strategi i kull visade sig vara att medelst våld knuffa in en motspelare i jagaren.

På kvällens restaurangbesök.

Efterrätter.

På fredagen åkte vi med buss till Kazan Federal University där tävlingen ska hållas. Det märktes genast att Ryssland har gått in ordentligt för att ordna en välorganiserad tävling. Vi fick en större mängd gratissaker (ryggsäckar, tröjor, traditionellt godis, speciella IOI-strumpor, o.s.v.) än vi fått vid någon tidigare tävling. Sedan spenderade vi resten av dagen med att inkvartera oss där vi ska bo och spela brädspel. Vi blev även intervjuade vid två tillfällen. Den första gången av en reporter från rysk nationell TV, den andra gången av en lokal tidning.

Karl blir intervjuad.

Det traditionella godis som bifogades med våra väskor visade sig vara någon form av honungsdrypande rätblock, som här äts av Joakim.

Vi spelar Codenames.

I morgon väntar invigningsceremonin och practice session. Då planerar vi också köpa godis inför tävlingen, om vi kan hitta något som inte är rätblocksformat.

Framme i Kazan

Nu är IOI-delegationen framme i Kazan, Ryssland! Den består av David Wärn, Joakim Blikstad, Fredrik Hernqvist och Karl Lundstig som deltagare, och Simon Lindholm som ledare.

Från vänster: Karl, Joakim, Fredrik, David.

Att det inte är trivialt att komma in i Ryssland visste vi redan från början på grund av den inte helt okomplicerade visumprocessen. Däremot var det ingen av oss som kunnat förutse att David skulle fastna i en kontroll redan på Bromma flygplats. Lyckligtvis var problemet bara ett felaktigt utskrivet boarding-kort och några minuter senare kom David igenom kontrollen. Sedan flög vi till till Helsingfors, där vi spenderade några timmar på en dansmatta, och därifrån flög vi sedan till Kazan.

Pokémon Go på flygplatsen.

Lägg märke till de stora röda fälten på skärmen som indikerar hur duktig David är på dansmattan.

En näringsrik middag på flygplatsen.

Givetvis bokade vi ett eget säte åt Sven.

När vi ankom till Kazan, ungefär klockan 02:30, blev vi mottagna av guider från IOI och fick därefter åka buss till det hotell vi bokat för dagarna innan IOI börjar (vi reste ungefär två dagar tidigt på grund av att det blev bäst med flygen). Hotellrummen var bra, men ganska varma. Det problemet visade sig bero på att termostaten stod inställd på 25 C, och åtgärdades enkelt genom att ställa ner den till 21 C, men tyvärr upptäckte vi den lösningen först efter att vi sovit första natten. Frukosten var också helt okej.

Simon beslöt sig för att ta ut hela hotellavgiften i ett sextiotal 500 rubels-lappar, som här kontrollräknas av Joakim.

Hotellrummen var fräscha.